Suck
Jag fick reda på idag att vår reklam som vi har gjort (jag var tvungen att va med på bild som ska skickas ut till 5000 jävla pers, GAH!!) ska komma ut på valborgsmässoafton, därmed blir det ingen halvdag för oss den dagen, utan vi får snällt jobba till sju på kvällen som vilken annan torsdag som helst. jippi yey! O eftersom jag även är nyanställd o inte har speciellt många semesterdagar o ta ut, o min chef går på mammaledighet samma vecka som jag ska till SRF (o den innan nämnda reklamsatsningen) så kommer jag även behöva jobba sex dagar i veckan för att ta igen förlorade dagar. Det känns sådär bra att behöva slita ihjäl sig för en ynka tusenlapp extra, men va fan, jag behöver ju allt jag kan få...
Det känns så jävla hopplöst ibland, jag känner mig som en jävla parasit som bara lånar pengar o lever på andra (läs Daniel). Och jag börjar bli trött på att aldrig känna att jag har råd att göra nåt. Det känns som att jag alltid blir påhänget som egentligen inte vill. Speciellt med Daniel, i o med att han tjänar bra (eller normalt iaf) så kan han åka iväg o göra saker, o vill ofta att jag ska följa med, varpå min inbyggda miniräknare i huvudet genast börjar surra. O självklart slutar det antingen med att vi inte gör nåt, eller att han får betala o jag får dåligt samvete. Dessutom så blir jag så svartsjuk!! O då känner jag mig jävligt småsint till på köpet. Som idag till exempel; Jag jobbade till klockan sex. Daniel är nånstans på en kitesurfing kurs (som inte va helt gratis... o varöfr kan han inte välja nån ofarlig hobby på tal om ingenting?? Antingen ska han åka omkring på nåt med alldeles för många hästkrafter o får få hjul, eller så ska han leka med en föruxen j'vla drake på vatten!!). Jag sitter alltså hemma o längtar efter honom medans han har kul. Det är inte så att jag inte unnar honom det, inte alls. Jag tycker det är skitkul för honom om han hitta rnåt han gillar, men jag vill OCKSÅ!! JAg vill kunna åka nånstans o göra nåt kul utan att få dåligt samvete ffs!!!
Jaja, färdigklagat för idag. Imorn är jag iaf ledig (jag har ännu inte nått in period där jag ska bli en jobb-zombie o sedan dö) . Jag tänkte ta det lite lugnt. Jag menar, jag ska ju bara städa, träna, åka in till stan o klaga på ett icke-fungerande 100-kort, lämna in saxen på slipning, lämna grejer till en kompis, handla mat, baka, kanske kolla efter en födelsedagspresent till mig själv från min syster (ok, jag erkänner, just den delen är inte så jobbig), laga mat o försöka va hemma i tid så att den sagda maten är varm när Daniel kommer hit från jobbet. Jag skämmer bort honom, jag vet.:P
O nu är dagens mat klar, så jag ska nog se till att äta upp den innan den kallnar!
Det känns så jävla hopplöst ibland, jag känner mig som en jävla parasit som bara lånar pengar o lever på andra (läs Daniel). Och jag börjar bli trött på att aldrig känna att jag har råd att göra nåt. Det känns som att jag alltid blir påhänget som egentligen inte vill. Speciellt med Daniel, i o med att han tjänar bra (eller normalt iaf) så kan han åka iväg o göra saker, o vill ofta att jag ska följa med, varpå min inbyggda miniräknare i huvudet genast börjar surra. O självklart slutar det antingen med att vi inte gör nåt, eller att han får betala o jag får dåligt samvete. Dessutom så blir jag så svartsjuk!! O då känner jag mig jävligt småsint till på köpet. Som idag till exempel; Jag jobbade till klockan sex. Daniel är nånstans på en kitesurfing kurs (som inte va helt gratis... o varöfr kan han inte välja nån ofarlig hobby på tal om ingenting?? Antingen ska han åka omkring på nåt med alldeles för många hästkrafter o får få hjul, eller så ska han leka med en föruxen j'vla drake på vatten!!). Jag sitter alltså hemma o längtar efter honom medans han har kul. Det är inte så att jag inte unnar honom det, inte alls. Jag tycker det är skitkul för honom om han hitta rnåt han gillar, men jag vill OCKSÅ!! JAg vill kunna åka nånstans o göra nåt kul utan att få dåligt samvete ffs!!!
Jaja, färdigklagat för idag. Imorn är jag iaf ledig (jag har ännu inte nått in period där jag ska bli en jobb-zombie o sedan dö) . Jag tänkte ta det lite lugnt. Jag menar, jag ska ju bara städa, träna, åka in till stan o klaga på ett icke-fungerande 100-kort, lämna in saxen på slipning, lämna grejer till en kompis, handla mat, baka, kanske kolla efter en födelsedagspresent till mig själv från min syster (ok, jag erkänner, just den delen är inte så jobbig), laga mat o försöka va hemma i tid så att den sagda maten är varm när Daniel kommer hit från jobbet. Jag skämmer bort honom, jag vet.:P
O nu är dagens mat klar, så jag ska nog se till att äta upp den innan den kallnar!
Kommentarer
Trackback
