Tröst
Idag kom beskedet- jag fick inte jobbet. :(
Först blev jag ledsen och grät en skvätt, sen blev jag lite arg för JAG VILLE JU HA DET DÄR JÄVLA JOBBET!!! Nu har jag lugnat ner mig.
Jag fick iaf bekräftat att alla mina referenser enbart hade gott att säga om mig, och att de tyckte jag verkade vara en väldigt ambitiös och duktig person och att de hade våndats i närmare en vecka för beslutet om vem det skulle bli.
Det enda som fällde mig gentemot den andra var självklart erfarenhet. (Surprise!) Men jag försöker se det på den ljusa sidan: Om den personen hade erfarenheten som jag inte hade, men de ändå tyckte att det var svårt att välja mellan oss- ja, då måste ju jag trots allt vara bättre på något annat sätt. Ge ett bättre intryck, ha en starkare personlighet, NÅGOT som inte den andra hade, och jag ska försöka ta det med mig och använda det i kommande intervjuer. Dessutom känns det ju inte helt fel att veta att man kan ge ett bra, trevligt och seriöst intryck även när man är totalt jävla bajsnervös och känner för att krypa under bordet och gömma sig.
På tal om kommande intervjuer så har jag en på måndag. Inget superbt kanske, men helt klart värt ett besök och jag ska inte döma förrän jag har mer koll.
Nya tag nu, jag ska ta fram den envisaste och ihärdigaste smålänningen i mig- skam den som ger sig!!
Först blev jag ledsen och grät en skvätt, sen blev jag lite arg för JAG VILLE JU HA DET DÄR JÄVLA JOBBET!!! Nu har jag lugnat ner mig.
Jag fick iaf bekräftat att alla mina referenser enbart hade gott att säga om mig, och att de tyckte jag verkade vara en väldigt ambitiös och duktig person och att de hade våndats i närmare en vecka för beslutet om vem det skulle bli.
Det enda som fällde mig gentemot den andra var självklart erfarenhet. (Surprise!) Men jag försöker se det på den ljusa sidan: Om den personen hade erfarenheten som jag inte hade, men de ändå tyckte att det var svårt att välja mellan oss- ja, då måste ju jag trots allt vara bättre på något annat sätt. Ge ett bättre intryck, ha en starkare personlighet, NÅGOT som inte den andra hade, och jag ska försöka ta det med mig och använda det i kommande intervjuer. Dessutom känns det ju inte helt fel att veta att man kan ge ett bra, trevligt och seriöst intryck även när man är totalt jävla bajsnervös och känner för att krypa under bordet och gömma sig.
På tal om kommande intervjuer så har jag en på måndag. Inget superbt kanske, men helt klart värt ett besök och jag ska inte döma förrän jag har mer koll.
Nya tag nu, jag ska ta fram den envisaste och ihärdigaste smålänningen i mig- skam den som ger sig!!
Semla
Idag åt jag årets första (och sista) semla.
MMMMMmmmMMMMM va gott det är! Dock var denna lite stor så efteråt var jag kräkig. :P Köpte en åt mig o en åt älsklingen idag, man MÅSTE ju äta iaf en varje år. Jag tror bestämt att det är lag på det. Aj löööv it! Alldeles gräddig o mumsig. Det enda felet med semlor egentligen är att det är alldeles för lite choklad i dem. :P Haha!
MMMMMmmmMMMMM va gott det är! Dock var denna lite stor så efteråt var jag kräkig. :P Köpte en åt mig o en åt älsklingen idag, man MÅSTE ju äta iaf en varje år. Jag tror bestämt att det är lag på det. Aj löööv it! Alldeles gräddig o mumsig. Det enda felet med semlor egentligen är att det är alldeles för lite choklad i dem. :P Haha!
Ännu mer väntan
Väntar fortfarande på svar från jobbet. GAAAAH! Hoppas jag får svaret snart, jag blir galen av att vänta.Jag vill!
Det har dock varit ganska bra att va halvsjuk de senaste dagarna, jag har helt enkelt varit för trött för att orka tänka så mycker. Jag har inte orkat göra något annat än gå upp, söka jobb en stund o sen gå o vila igen resten av dagen. I måndags sov jag större delen av dagen, igår vilade jag bara utan att sova, så idag tänkte jag anse mig själv frisk o tvinga ner mig själv till gymet.
Kan även avslöja att jag till fullo börjar förstå varför det är så svårt att få Roaccutan utskrivet, det är inget man vill äta om man inte behöver. Förutom att hela jag är så torr i huden att jag skulle kunna leva i ett hav av body lotion utan att få nog, så har jag även konstant ont i hela kroppen, i muskler och leder, och speciellt i ryggen. Inte som träningsvärk, utan bara en värk som gör jävligt ONT. Om jag rör mig för fort, om jag sitter i en ställning för länge, om jag vänder kroppen på vissa sätt eller om jag nyser (!?!?) så gör det förbannat jävla ont. Jag har aldrig varit med on att en nysning kan vara smärtsamt innan, men nu vet jag.
AJ!!!
Det har dock varit ganska bra att va halvsjuk de senaste dagarna, jag har helt enkelt varit för trött för att orka tänka så mycker. Jag har inte orkat göra något annat än gå upp, söka jobb en stund o sen gå o vila igen resten av dagen. I måndags sov jag större delen av dagen, igår vilade jag bara utan att sova, så idag tänkte jag anse mig själv frisk o tvinga ner mig själv till gymet.
Kan även avslöja att jag till fullo börjar förstå varför det är så svårt att få Roaccutan utskrivet, det är inget man vill äta om man inte behöver. Förutom att hela jag är så torr i huden att jag skulle kunna leva i ett hav av body lotion utan att få nog, så har jag även konstant ont i hela kroppen, i muskler och leder, och speciellt i ryggen. Inte som träningsvärk, utan bara en värk som gör jävligt ONT. Om jag rör mig för fort, om jag sitter i en ställning för länge, om jag vänder kroppen på vissa sätt eller om jag nyser (!?!?) så gör det förbannat jävla ont. Jag har aldrig varit med on att en nysning kan vara smärtsamt innan, men nu vet jag.
AJ!!!
Trött
Efter en jättemysig helg med bio med älsklingen och fika med både mina och Daniels föräldrar så vaknade jag upp och mådde skit.
Jag är trött, hostar och snorar o kunde knappt svälja innan jag tog min första halstablett. Typiskt, nu när jag har kommit igång med träningen ordentligt parallellt med min jobbsökning så måste jag självklart bli sjuk.
Sen väntar jag fortfarande på svar från jobbet och det håller på att ge mig magsår att inte veta. Jag vill så gärna få ett jobb, DET jobbet, ååååhhh!!!
Nä, nu ska jag hitta nåt jobb att söka, sen vila o hoppas på att vara pigg imorn eller senast på onsdag!
Boys will be boys.
I december fick Daniel en ask från Godisboxen av mig på sin födelsedag (enda sättet att lura honom eftersom han inte gillar födelsedagar. :P ). Den innehöll bl a (förutom godis) 2 st biobiljetter som jag lite sniket självklart tyckte va perfekt, då det gav mig ett tillfälle att roa mig också.
Jag alltså spenderat TVÅ MÅNADER med att tjata på Daniel att välja en film så vi kan få gå på bio nån jäkla gång.
Nu har han bestämt sig- för nyversionen av Gullivers resor.
Alltså, vad ska man säga? Pojkar!
Anyway, Gullivers resor i 3D blir det på lördag kväll. Och jag har ett glatt skuttande 26-årigt barn bredvid mig. :P Haha!
Jag alltså spenderat TVÅ MÅNADER med att tjata på Daniel att välja en film så vi kan få gå på bio nån jäkla gång.
Nu har han bestämt sig- för nyversionen av Gullivers resor.
Alltså, vad ska man säga? Pojkar!
Anyway, Gullivers resor i 3D blir det på lördag kväll. Och jag har ett glatt skuttande 26-årigt barn bredvid mig. :P Haha!
Väntan
ÅÅÅHHHH vad jag hatar att vänta!!
Hela denna veckan har jag väntat på dels ett beslut om jag kommer få jobbet jag har blivit intervjuad för eller inte (jagvilljagvilljagvill!!!) och dessutom väntar jag fortfarande på pengar från mitt förra jobb, som jag väldigt gärna skulle vilja ha NU. Om allt hade varit normalt så SKULLE jag ha haft dem nu, vilket irriterad mig något enormt, oavsett vilka anledningar som finns. Jag blir galen på att få vänta och vänta utan att kunna göra något.
Jag kan inte fokusera. Visst, jag tränar, jag fixar, jag försöker söka andra arbeten, men det är såååå svårt att koncentrera sig och faktiskt känna sig motiverad. Jag vill bara få ett arbete där jag trivs och kunna få lite bra vanor och en balanserad vardaglig tillvaro. Är det så mkt begärt?! Snälla!!
JAG BLIR GALEN!!!!
Hela denna veckan har jag väntat på dels ett beslut om jag kommer få jobbet jag har blivit intervjuad för eller inte (jagvilljagvilljagvill!!!) och dessutom väntar jag fortfarande på pengar från mitt förra jobb, som jag väldigt gärna skulle vilja ha NU. Om allt hade varit normalt så SKULLE jag ha haft dem nu, vilket irriterad mig något enormt, oavsett vilka anledningar som finns. Jag blir galen på att få vänta och vänta utan att kunna göra något.
Jag kan inte fokusera. Visst, jag tränar, jag fixar, jag försöker söka andra arbeten, men det är såååå svårt att koncentrera sig och faktiskt känna sig motiverad. Jag vill bara få ett arbete där jag trivs och kunna få lite bra vanor och en balanserad vardaglig tillvaro. Är det så mkt begärt?! Snälla!!
JAG BLIR GALEN!!!!
Rädd
Alltså, allvarligt. Nu skulla jag gå ut genom dörren och tänkte tända i hallen för att hitta mina skor.
Gissa vad som hände?
Just det, lampan dog. Jag börjar på allvar tro att det är nåt lurt med det här.
Nä, nu ska jag dra.
Gissa vad som hände?
Just det, lampan dog. Jag börjar på allvar tro att det är nåt lurt med det här.
Nä, nu ska jag dra.
Epidemi
Vi har drabbats av någon typ av epidemi i vårt hem.
ALLA våra lampor har bestämt sig för att gå sönder, och självklart även såna udda lamptyper som man inte har extra hemma/är slut för tillället.
Vår lampstatus för tillfället:
* Vardagsrummet- 2 av 4 lampor i takfläkten samt 1 av 2 lampor ovanför baren fungerar. (= konstant väldigt mörkt rum)
* Köket- alla fungerar, dock har lampan ovanför spisen någon typ av nyutvecklad stroboskop-effekt som skulle kunna framkalla epilepsianfall. Jag tror det kan tyda på ännu en närstående lampdöd.
* Datarummet- 2 av 3 lampor fungerar. Inga reserv där heller, då jag bytte 2 (!!!) lampor där förra veckan...
* Hallen- fungerar
* Badrummet- fungerar (Halleluja!)
* Sovrummet- taklampa fungerar, 1 av 2 lampor i sänglampan fungerar. (Efter att en trött o tjurig Daniel på ett väldigt effektivt sätt släckte sin lampa för evigt genom att boxa på den, istället för att göra på det mer traditionella sätter- trycka på knappen)
Nu sitter jag och drömmer om alla saker jag vill ha när jag får ett hus att inreda. Typ en sånhär cool lampa (har dreglat över en liknande på Hornbach massa gånger, men Daniel envisas med att dra iväg med mig. :P ), samt en stoooor fin silverkandelaber och en mysig fåtölj med fotpall där jag kan sitta o läsa. Me want!! 
Helg
Igår var jag o firade Jessan på födelsedagen (i förväg :P ),samt fixade henne inför en rockabillyfest. :) Bra dag, mycket bra dag!!! Jag var väl lite halvosäker på min förmåga, då jag inte direkt kastar mig över möjligheter att göra uppsättningar, men det hela tog sig ut riktigt bra (never underestimate the power of hairspray!! :P) , och det var roligt att få hänga i Svaleslätt! :D
Det kändes bra att göra något, helger är väldigt mkt mindre njutbara när man liksom inte har så mkt att göra på vardagarna heller... Så jag känner mig tvingad att sysselsätta mig några timmar på helgen oavsett, bara för att kunna bli trött och faktiskt njuta av en kväll med popcorn o film sen. :P
Imorn är det min stora dag, 2:a intervju för ett jobb jag verkligen, verkligen vill ha, och jag hoppas det går bra!!! Sen är det ju Alla Hjärtans Dag också, myyyys!! :)
Bifogar en bild på min söta stylade syster, eftersom jag själv är den store mästaren i att vägra ladda upp eller ta bildre nu för tiden. :P Haha!
Rockabilly in da house!
Det kändes bra att göra något, helger är väldigt mkt mindre njutbara när man liksom inte har så mkt att göra på vardagarna heller... Så jag känner mig tvingad att sysselsätta mig några timmar på helgen oavsett, bara för att kunna bli trött och faktiskt njuta av en kväll med popcorn o film sen. :P
Imorn är det min stora dag, 2:a intervju för ett jobb jag verkligen, verkligen vill ha, och jag hoppas det går bra!!! Sen är det ju Alla Hjärtans Dag också, myyyys!! :)
Bifogar en bild på min söta stylade syster, eftersom jag själv är den store mästaren i att vägra ladda upp eller ta bildre nu för tiden. :P Haha!
Rockabilly in da house!
Det där med gynekologer...
Alltså, jag tycker det är skitbra att man blir kallad till test o sånt till läkaren helt automatiskt nu för tiden, så att man själv slipper föra dagbok på alla möjliga och omöjliga sjukdomar man kan tänkas drabbas av och bör kolla upp.
I oktober gjorde jag ett cellprovstest, och självklart fick jag beskedet att det va några cellförändringar som inte borde vara där. Just my luck, tänkte jag tjurigt. Jag blir så arg! Jag tänker inte bli hypokondriker (för GUD va jobbiga såna är!!!), men det känns ju jävligt typiskt om jag ska gå o få cancer eller nåt nu också. Nåt tycker jag banne mig att jag kan få slippa! Egentligen bryr jag mig inte så mycket om själva sjukdomen (jag tror nämligen inte att det är nåt jag har nu), men fan va jobbigt att springa till ännu mer läkare. Ja, jag är lillasyster, jag tjurar. På allt. Oavsett. Jäkla celler.
Hur som helst, idag var jag hos läkaren igen. Jag har ingen fobi mot gynekologiska undersökning, men det är ju inte direkt kul heller, och efter idag tror jag att jag verkligen inte att jag kommer se fram emot dem längre.
Att ligga där med benen i vädret är ju tillräckligt förnedrande i sig, men idag togs det till nya höjder. Ett tag var det så mkt metallgrejer i det allra heligaste att det enda jag kunde tänka på, medans jag låg där och stirrade upp i taket, var att det lät precis som när mamma plockade med disken ute i köket när jag var liten. Det klinkade liksom. Och utöver allt detta petande, krafsande och kikande så var det uppenbarligen även nödvändigt att köra in ett MICROSKÅP i hela härligheten också!! Ja, det är ju kul att någon är intresserad...
Och nu tog jag inte ens med den läskiga delen.
Well, hur det än ligger till med förnedringsgraden så är jag glad att det finns folk som gör det. :)
Den fruktade förnedringsstolen. :P
I oktober gjorde jag ett cellprovstest, och självklart fick jag beskedet att det va några cellförändringar som inte borde vara där. Just my luck, tänkte jag tjurigt. Jag blir så arg! Jag tänker inte bli hypokondriker (för GUD va jobbiga såna är!!!), men det känns ju jävligt typiskt om jag ska gå o få cancer eller nåt nu också. Nåt tycker jag banne mig att jag kan få slippa! Egentligen bryr jag mig inte så mycket om själva sjukdomen (jag tror nämligen inte att det är nåt jag har nu), men fan va jobbigt att springa till ännu mer läkare. Ja, jag är lillasyster, jag tjurar. På allt. Oavsett. Jäkla celler.
Hur som helst, idag var jag hos läkaren igen. Jag har ingen fobi mot gynekologiska undersökning, men det är ju inte direkt kul heller, och efter idag tror jag att jag verkligen inte att jag kommer se fram emot dem längre.
Att ligga där med benen i vädret är ju tillräckligt förnedrande i sig, men idag togs det till nya höjder. Ett tag var det så mkt metallgrejer i det allra heligaste att det enda jag kunde tänka på, medans jag låg där och stirrade upp i taket, var att det lät precis som när mamma plockade med disken ute i köket när jag var liten. Det klinkade liksom. Och utöver allt detta petande, krafsande och kikande så var det uppenbarligen även nödvändigt att köra in ett MICROSKÅP i hela härligheten också!! Ja, det är ju kul att någon är intresserad...
Och nu tog jag inte ens med den läskiga delen.
Well, hur det än ligger till med förnedringsgraden så är jag glad att det finns folk som gör det. :)
Den fruktade förnedringsstolen. :P
Bitter
Jag blir så trött på bittra gamla människor.
För någon vecka sedan stod en gubbe i vägen när jag skulle gå ut från en affär. Han och tre tanter tyckte att 1 dm från en ytterdörr utanför en affär var ett utmärkt ställe att stå o skvallra på, så jag öppnade dörren litegrann (men kom självklart inte ut) och sa "Ursäkta mig" för att få deras uppmärksamhet. Hjälpte inte.
Öppnade dörren lite till, så att den stötte emot gubben arm och sa igen med ett leende" Ursäkta mig, jag skulle vilja komma ut här bara". Varpå jag fick en mördande blick från gubbjäveln och hans tre rynkiga beundrarinnor innan de långsamt o surt flyttade på sig så jag kunde komma ut. Uppenbarligen hade jag ingen rätt försöka ta mig ut ur affären när de behagade stå där.
Jag kan verkligen förstå gamla ibland, varför de svär över "dagens ungdom", men de har faktiskt ingen rätt att vara sura o bittra och låta det få ut över folk som INTE beter sig på ett dåligt sätt.
Likadant var det på passet på gymet idag. En tant på passet slog till mig rakt i ansiktet när hon viftade med sina kycklingarmar helt ur takt och åt fel håll. "Hoppsan", sa jag helt snällt, för jag förstod ju att även om hon var irriterande så var det ju inte med mening. Men allt jag fick var en arg blick o en fnysning. Hur understod jag mig att tilltala henne? Well, mental minneslapp till mig själv: Ställ dig inte bredvid den bittra tanten i lysande orange tröja nästa pass, hon slåss, trängs och är bitter.
Usch på folk, jag blir så trött.
För någon vecka sedan stod en gubbe i vägen när jag skulle gå ut från en affär. Han och tre tanter tyckte att 1 dm från en ytterdörr utanför en affär var ett utmärkt ställe att stå o skvallra på, så jag öppnade dörren litegrann (men kom självklart inte ut) och sa "Ursäkta mig" för att få deras uppmärksamhet. Hjälpte inte.
Öppnade dörren lite till, så att den stötte emot gubben arm och sa igen med ett leende" Ursäkta mig, jag skulle vilja komma ut här bara". Varpå jag fick en mördande blick från gubbjäveln och hans tre rynkiga beundrarinnor innan de långsamt o surt flyttade på sig så jag kunde komma ut. Uppenbarligen hade jag ingen rätt försöka ta mig ut ur affären när de behagade stå där.
Jag kan verkligen förstå gamla ibland, varför de svär över "dagens ungdom", men de har faktiskt ingen rätt att vara sura o bittra och låta det få ut över folk som INTE beter sig på ett dåligt sätt.
Likadant var det på passet på gymet idag. En tant på passet slog till mig rakt i ansiktet när hon viftade med sina kycklingarmar helt ur takt och åt fel håll. "Hoppsan", sa jag helt snällt, för jag förstod ju att även om hon var irriterande så var det ju inte med mening. Men allt jag fick var en arg blick o en fnysning. Hur understod jag mig att tilltala henne? Well, mental minneslapp till mig själv: Ställ dig inte bredvid den bittra tanten i lysande orange tröja nästa pass, hon slåss, trängs och är bitter.
Usch på folk, jag blir så trött.
