minxx

Jag måste klargöra en sak. Jag gillar inte barn, inte heller bebisar, men jag har en vana att kalla mina tatueringar för mina bebisar. Detta är alltså inte nåt tecken på att jag börjar få moderskänslor, det har en helt naturlig förklaring, nämligen den här:
Bebisar o tatueringar är helt enkelt jävligt snarlika på många sätt, tänk bara såhär.
Först så får man gå o vänta en period (ofta ganska länge), sen gör det ont av bara helvete ett tag, o när de väl är färdiga så kostar de en jävla massa  pengar o man får vackert leva med dem livet ut.
Ser ni nu??!! SAME SAME!