Ajaj

Jag har nu som sagt sagt upp mig på jobbet, slutar där den 5e jan. Jag har kommit fram till att jo, jag tycker det va rätt beslut från mig. Strax innan eller strax efter det ska jag flytta till Mölnlycke, vilket iofs gör mig jättelycklig bara jag tänker på det, men skiten här i lägenheten måste fortfarande packas o pillas med. DET gör mig stressad. Att jag dessutom inte har något jobb stressar mig ännu mer. Alltså sitter jag o söker jobb, går på intervjuer, provjobbar över halva sverige, springer o kopierar arbetsintyg o betyg, jobbar som vanligt skitmkt o försöker hålla igång mitt intensiva gymande.

JAG HAR ONT.

Ont överallt.

Ont i kroppen för att jag är trött på att alltid springa omkring, ont i huvudet för att jag tänker för mkt o inte hittar några lösningar, ont i själen för att jag tycker det är skitjobbigt att jag kanske kommer få leva på Daniel det första jag gör när vi har flyttat ihop och ont i hjärtat för att jag så gärna vill åka iväg på semester med älsklingen i sommar men utsikterna för det otroligt dåliga.

Sen kom frågan från någon: "kommer du söka andra jobb än frisörjobb?"
Ja, det är klart jag kommer. Om jag inte får någon anställning som frisör så tar jag va fan som helst bara jag får pengar, och det läskiga är att jag tror att skulle tycka det va skönt. Jag börjar hata frisörbranschen innerligt. Alltså. jag gillar att klippa o så, men allt annat. Skitpengar, skit-arbetstider, att man aldrig får ledigt, att alla är ute efter att utnyttja en... Det suger fan häståsna. (O våga inte skriva nåt uppmuntrande mamma, för så ÄR DET!)

Blö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0