minxx

Ja, ibland tar livet oväntade vändningar. Med dunder o brak så sa jag upp mig igår. Eller ok, inte massa dunder,men med mer uppståndelse än vad jag trodde det skulle bli. Det är nästan så att jag tror att ödet hade ett finger med i spelet där.
Hur som helst så känns det ändå bra. Jag är självklart orolig för framtida jobb o så, men jag har inte trivts på jobbet det senaste, o jag vill inte behöva gå till jobbet med ont i magen varje dag. Tyckte ändå att jag fann mig i situation hyfsat bra, jag sade vad jag kände o om någon vill bli arg för det så är det inte mitt problem.
Den 5e jan är min sista dag nu, o det jag kommer sakna är väl mina roliga stamkunder. Men å andra sidan så måste jag se om jag kan hitta nåt ställe som jag trivs bättre på, annars kommer jag snart inte va frisör längre alls.
Jag hoppas att daniels o min flytt (Skrev på papper på lägenheten igår, yey! :D) ger mig en ny bra början på annat också.
Ja, det känns ju lite snopet, men nu slipper jag iaf ha konstant spänningshuvudvärk, vilket i sig är en stor lättnad!