minxx

På bussen på väg hem från jobbet ser jag ofta en kvinna. Hon går på i brunnsparken, är blond o har ofta träningsbyxor på sig tillsammans med en ganska sofistikerad kappa och ett par skinnstövlar som ser dyra ut (min tolkning av dyrt är alltså att de antagligen inte är köpta på skopunkten eller din sko, och ganska säkert är av äkta läder istället för den där plastvarianten osm det kryllar av i min garderob).
Hur som helst, hon ser ALLTID sur ut. Hur lyckas man? Klart man inte ser ut som en solstråle alltid (eller någonsin när man åker hem från jobbet vid en sådan okristlig tid!?) men nån gång borde man ju kunna få fram ett litet leende, eller iaf en förändring av ansiktsuttrycket, men ICKE!
Det enda jag kan tänka på när jag ser henne är hur lik hon är Lina, ni vet pigan i Emil i Lönneberga, när hon har ont eller tjurar över något rent generellt. PRECIS den minen har denna kvinna konstant.
Jag skulle få kramp, men hon har uppenbarligen övat både hårt o länge på detta.