Det där med att vara spontan
Jag säger väldigt ofta vad jag tycker, även om det inte alltid är trevligt eller vad personen i fråga vill höra. Jag drar även dåliga skämt, är ibland lite cynisk eller morbid, och kan inte hindra mig själv. Är det fråga om något riktigt seriöst så brukar jag ju dock kunna hindra mig själv, även jag har gränsen liksom.
Igår berättade en vän för mig att en ung släkting till hennes pojkvän hade ställt sig framför ett tåg o alltså på det viset begått självmord.
Och vad kläcker jag ur mig??
"Oj, då var det nog inga stora bitar kvar av henne"
Det bara kom!!! Lite sådär fundersamt liksom, för det var faktiskt den första tanken som kom upp i mitt huvud. Förvisso visste jag ju att det inte var någon som stod min vän nära, MEN ÄNDÅ! Kan ha något att göra med att jag förvisso förstår de anhörigas sorg, men jag tycker fortfarande att det är omoget och själviskt att begå självmord, och har ingen som helst förståelse för det. Jag borde nog ändå jobba med att reglera min spontanitet.
Igår berättade en vän för mig att en ung släkting till hennes pojkvän hade ställt sig framför ett tåg o alltså på det viset begått självmord.
Och vad kläcker jag ur mig??
"Oj, då var det nog inga stora bitar kvar av henne"
Det bara kom!!! Lite sådär fundersamt liksom, för det var faktiskt den första tanken som kom upp i mitt huvud. Förvisso visste jag ju att det inte var någon som stod min vän nära, MEN ÄNDÅ! Kan ha något att göra med att jag förvisso förstår de anhörigas sorg, men jag tycker fortfarande att det är omoget och själviskt att begå självmord, och har ingen som helst förståelse för det. Jag borde nog ändå jobba med att reglera min spontanitet.
Kommentarer
Postat av: Jessica
Lite kanske... men är kul! :)
Trackback
