minxx

Jag skulle kunna säga att det värsta med ingreppet igår är att jag får gå med tanttrosor o tantbindor i tre veckor.

Eller så skulle jag kunna säga att det värsta är att varje gång jag kissar nu så känns det som att urinvägsinfektion-sveda bara är ett skämt.

Jag skulle också kunna påstå att det värsta var att ha fått tandläkarbedövning på ställen jag aldrig ens har sett själv.

Eller möjligtvis att det värsta var att faktiskt komma till insikt om att "Herrejävlar jag kan få cancer, PÅ RIKTIGT!!"

Men nej, inget av det var det värsta. Det absolut värsa var när jag och Daniel sitter och pratar med sköterskan innan ingreppet, och hon lugnt säger:

"Ja, och så gick du ju på en extra undersökning hos Cecilia när du var gravid."

Jag kunde bokstavligen KÄNNA hur färgen försvann från mitt ansikte och hur hela världen börjar hoppa o dansa cha-cha framför ögonen på mig. Antagligen kände Daniel (stackaren, haha!!) likadant.

"Vv-v-v-vv-VAAAAAA?!?!?!", var det enda jag till slut fick fram.

Varpå sköterskan tittade på sina papper igen och insåg att nej, jag var ju inte gravid.
Om sköterskan och läkaren inte hade varit så fruktansvärt trevliga och snälla i övrigt så hade jag övervägt att stämma dem för mordförsök. Herrejävlar, så rädd har jag inte varit på länge!




Ungefär sådär kan jag tänka mig att jag såg ut. AAAAAHHHH!